Barpadda

Så kom jag äntligen iväg.

Vi gör inte mycket.
Tar en långpromenad i byn där A numera bor,
handlar lite,
kollar hur det ser ut på hennes jobb.
Bara mys.

Kall öl i solen på trappan till hennes hus.
Vi pratar,
kollar in grannarna,
skvallrar lite,
tar ett bloss,
berättar små historier om hur livet har behandlat oss.

Jag bara är.
Avslappnad,
nästan harmonisk,
njuter av sällskapet,
ledig dag
och tystnaden.

Jag beundrar hennes mod,
vet inte om jag har sagt det.
Mod att våga bryta upp,
testa något nytt.
Gå vidare.

Vill så gärna jag också,
men klampar bara runt i gamla fotspår.
Oförmögen att ta mig ur modden,
som jag antagligen själv har skapat.

Långt senare på kvällen
dricker vi mer vin än vad som kanske är nödvändigt.
Lyssnar på Morrissey.
Filosoferar vidare.

Det har varit ett bra dygn.
Mycket bra.
Aldrig mer ska det dröja fem månader innan nästa besök.

Busschaffören hör av sig,
vill ses.
Ska bara fixa lite.
Jag hade tänkt att dra till A,
men stannar hemma för att se vad som händer.

Under tiden jag väntar på att han ska komma
dricker jag öl med mr F på jobbet.
Kanske inte så jäkla smart,
men wtf?

Sent kommer det ett sms;
"Blir komplicerat att ta sig hem, kan vi ses imrg istället?"
Jag svara;
"Åker bort imrg"
Sen blev det tyst och har så förblivit.

Jag kommer inte att ge honom någon mer chans.
Två gånger har jag väntat på någon som bara slösar med min tid,
det räcker.

Så jag fortsatte att inta alkohol tillsammans med mr F.
Vilket resulterade i att jag står på dansgolvet och hånglar med casanovan.
Har lovat mig själv att aldrig falla för hans komplimanger,
tjena, vad bra det gick...

Hur som helst,
två bra hångel på en vecka,
inte illa pinkat av en gammal sur padda.

Åker till mamma om några minuter,
kommer hem imrg för att hjälpa LS att bli sambo.
Kanske, kanske ska jag träffa busschaffören senare på kvällen.
På tor drar jag till landet och hälsar på A,
tänker inte åka därifrån en minut tidigare än nödvändigt.
Försöker även få till ett besök hos K,
men det verkar svårflirtat.

Annars?
Idag längtar jag efter dom där små barnen
så mycket att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Fika med T idag.
Kändes ok.
Men,
det är kört.
Jag köper inte hans förklaring.
Tror att han insåg det också.
Spelar ingen roll hur mycket jag/vi tycker om.
När förtroendet är borta
finns det inget att bygga på eller att hålla fast vid.
Men det är dumt att gå vidare som ovänner.
Det får bli så,
att vi inte är en del av varandras liv längre.
Kommer garanterat att sakna,
tyvärr.

Det är en aning rörigt just nu.
Lite lätt kaos.
På jobbet,
i huvudet,
hemma,
med känslorna.

Men nu är det tre dagars ledighet som gäller.
Tanken är att jag ska försöka reda ut,
få lite ordning.
Men om jag känner mig själv rätt
så kommer jag att röra till det ännu mer
(om möjligt).

Gick på krogen efter jobbet.
Drack minst fyra shots för mycket.
Hamnade på efterfest.
Inte bra,
verkligen inte bra.

Det har varit en märklig helg.
Igår ringde prospect.
Skulle bara kolla så jag inte missade Elitloppet.
Han kommer hem till helgen och vill gärna ses.

Ringde till busschaffören,
varför vet jag inte riktigt.
Han undrade om vi kunde ses på onsdag.
Har inte bestämt mig än,
lovade att återkomma.

Sen har T hört av sig, bett om ursäkt.
Ska träffa honom nu,
jag förtjänar faktiskt en förklaring.

A. kom och hälsade på.
Tillsammans med N, I och Kocken gick vi på after work.
Herregud, vilket party.

Sen hånglade jag och Kocken,
offentligt,
mer än en gång.
Kanske inte så smart,
men va fan.
Det var ett bra hångel.

Idag jobbar jag 12-02.
Mår som jag förtjänar.

Annars?
Min stegräknare försvann igår.
Har ingen aning om var eller när...

Det är snarare en regel än undantag
att vi sitter kvar efter jobbet.
Softar lite, kanske äter.
Snackar om kvällen, skvallrar.
Men få kvällar är som den här.
Vi pratar gamla minnen,
hur det var förr.
Samtalsämnen som byts lite hur som helst.
Ingen bryr sig,
asgarv och allvar.
Bara mys i goda kollegors sällskap.

Återkommande tanke;
Alla har sina demoner,
men jag förstår inte.
Förstår verkligen inte.

Busschaffören kom in på jobbet igår.
Vill prata, förklara.
Men det fanns inte tid (ork? lust?),
det var en kaoskväll.

Senare kom ett sms,
som jag visste det skulle göra.
"Ville bara säga att det var skönt att se dig! puss & kram"

Har inte svarat.
Vad ska jag svara?

Idag gifter sig J & A.
Kl 14 säger dom ja till varandra.

Det svider i hjärtat att jag inte kan närvara.
Mina tankar är hos dom på deras stora dag.

Jag önskar dom all lycka och välgång.

Har fått stegräknare.
17737 steg har jag gått idag.
Det är ca 13,3 km.
Dom flesta stegen har jag gått på betald arbetstid.

Det blev lunch med prospect idag,
han bjöd.
Lika trevligt som sist,
avspänt,
lite vardagskänsla.
Sen var det bara puss puss hej hej
och jag gick mot en lugn kväll på jobbet.

Hur som helst;
bra att vi träffades.
Jag var inte riktigt snäll mot honom i sö.
Vet inte vad jag vill och orkar inte bry mig just nu om vad han vill eller inte.
Det löser sig.

Annars?
Ringde till af och avanmälde mig.
Vill inte jobba någon annanstans än där jag är just nu.
Som det ser ut nu har jag timmar så jag klarar mig.
Om det mot all förmodan skulle strula till sig så får jag ta det då.
Basta.

Igår;
Spel och vin hemma hos söta I.
Helt oväntat ringer prospect.
Trodde aldrig att han skulle höra av sig igen efter vårat senaste möte.
Men han undrar om vi inte kan äta lunch någon dag - det var så trevligt sist.

Sen övergick spelkvällen till nattsamtal.
Fick jag välja lillasyster, skulle det bli I.
(Sju dagar i veckan!)

Idag;
Ringer prospect,
Jodå, han vill fortfarande äta lunch imrg.
Han bjuder.
Sen en ganska rörig kväll på jobbet.
Men,
allt ordnar sig.
Trivs verkligen jättebra.

Annars?
Väckarklocka via sms;
"Snälla, du kan väl höra av dig. Har jag gjort nått?"
Fy!
Jag är en riktigt skitvän!
Ska bättra mig, omg!

Jag ringde busschaffören som lovat i lö.
Han svarade inte, ringde inte heller upp.
Följande modern konversation utspelas på sö kv.
Barpadda;
- Vad hände?
Busschaffören;
- "Det är rena kalabaliken på hemmaplan, så igår var milt sagt en bedrövlig dag. Förlåt! Vill gärna ses igen. Kram"
- "Ok, jag förstår. Men varför inte berätta för mig som det är? Hoppas verkligen att det löser sig. Kram"
- "Hej, skulle naturligtvis hört av mig. Förlåt! Kram"
- "Det är lugn, men jag uppskattar ärlighet. Träffar dig gärna igen, om du är singel. Kram"

Sedan dess;
Tystnad.

Försökte dämpa ångesten med alkohol igår.
Ingen bra idé.
Mår värre än värst idag.

Massor av tankar som bara mal och mal.
Frågor jag aldrig kommer att få svar på.
Tror jag håller på att crasha.
Återkommer,
eventuellt.

Vaknar med ångest.

Nej, det hände inget särskilt igår.
Ändå är den äckliga, kvävande
svarta känslan starkt närvarande.

Om jag vågar gå utanför dörren,
ska jag åka till A.
Antar att jag blir hemma.

Det blev ingen dejt med busschaffören.
Vet inte hur många gånger han ringde,
det var bara krångel hela tiden.
Orkade inte lyssna till slut.
Sista gången han ringde var kl närmare halv elva.
- "Det verkar rätt kört"
- "Kan man nog säga" svarade jag.
- "Vad gör du imrg? Jag vill verkligen träffa dig.
Kan du inte ringa när du har vaknat, snälla"
- "Visst, vi höres imrg"

Jag har varit vaken sedan kl åtta.
Har inte bestämt mig än om jag ska ringa eller inte.

Hur som helst,
jag var fixad och uppklädd,
varför sitta hemma?
Ringde och väckte PA ur hans fredagskoma.
Som den gentleman han är dök han upp ganska omgående för att hålla mig sällskap.
På favoritstället träffade vi en gammal kollega och hennes man.
Det blev en mycket trevlig kväll.

Sent på kvällen sprang jag på secret crush.
Han kunde inte förstå att min dejt hade dumpat mig.
Det skulle han aldrig göra.
Han är verkligen nice.
(suck)

Jiisus,
snacka om omständig.
Orkar inte med sånt idag,
har helt enkelt inte tålamod en dag som den här.

Varför ska jag vänta?
Det finns faktiskt fler än busschaffören
som vill ha mitt sällskap.

Annars?
Fixat och städat på balkongen!

Vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Har iaf fått ordning hemma.
Storstädade och tvättade igår.
Känns lite konstigt att vara ledig i flera dagar.

Som belöning mötte jag upp L för några öl i solen.
Busschaffören ringde senare på kv och ville ses en stund.
Det blev en runda till, sen följde han med mig hem.

Men det blev en jobbig natt.
Halv sex imorse väckte han mig för att be om ursäkt.
Som godtogs rakt av.

Vi ska ses ikväll,
som planerat.
Nu ska jag till Ikea.

Det blev seriös shoppingtur med brudarna igår.
Jag skulle bara med som chafför,
hoppsan vad bra det gick.
Så har man förstört den här månadens budget också.
Skyller på mitt trevliga sällskap
och att det är så enkelt att försöka shoppa sig lycklig.

Nu ska jag på p-möte,
sen jobba 15-02.
Imrg går jag på 4-dagars ledighet, gôtt.
Då ska jag göra allt det där jag inte orkat på typ en vecka
(städa, tvätta diska, handla, umgås osv).
Eller ska och ska,
jag har det som målsättning iaf!

Förstår ingenting av det som hände igår.

Vaknade tidigt,
rejält ledsen.
Ringde NA, började gråta igen.
Äh, kom igen,sa hon, vi tar en fika på stan.
Så bjöd hon på kaffe och jag fick gråta en omgång till.
När jag torkat mina tårar lekte vi rika och shoppade oss lyckliga.
Sen var det dax att gå på info-möte på arbetsförmedlingen.
Stod ut i 45 minuter, sen drog jag.
Hem för klädbyte och iväg till jobbet, där det var en aning att göra.

Det blev liksom aldrig någon bra ordning på den här dagen.
Fast jag fick två gulliga sms från busschaffören.
Sagt är sagt,
T kan be om ursäkt hundra gånger om,
för inget kan få mig att glöma det som jag fick höra igår.

Dra åt helvete.
Aldrig någonsin har någon dissat mig som du gjorde ikväll.
Våran vänskap är över.
På riktigt.
Dra åt helvete,
på riktigt.

Vet inte hur jag ska beskriva gårdagen,
hysterisk?
Hysteriskt roligt.
Liten tur med Gullan tillsammans med N och I.
Busschaffören ringde och ville ses.
Fick besked om att jag var välkommen att börja två timmar tidigare.

Hur som helst,
tog en snabbfika med busschaffören.
Avslappnat och väldigt trevligt.
Han undrade om jag vill ses igen.
Jag svarade ja.
Senare på kvällen kom ett sms;
"Dejt på fr?"
"Gärna" svarade jag.
Sen har jag inte hört något mer.

På jobbet var det hysteriskt, minst sagt.
Det var bara att jobba på och garva åt helvetet.
Men det gick bra.
Trivs mycket bra,
ångrar inte omprioriteringen.

Avslutade kvällen med vin på Ns hotellrum,
där somnade jag gott.

Börjar dagen med ett långt samtal med A.
Befriande att få asgarva innan frukost.
Nästa helg är vi lediga samtidigt.
Äntligen.

Kul, del 1;
Träffade "secret crush", pratade massor.
Imrg kommer han och hans fru och käkar på jobbet.
Dom har varit gifta väldigt länge, 
han tror nog att han fortfarande är kär.

Kul, del 2;
Ärret kommer in på jobbet.
Lika snygg som vanligt.
Berättar hur nykär han är,
att dom flyttat ihop, ska köpa hus.

Kul, del 3;
Missat samtal 00.03.
Prospect har ringt.
Ringer upp men hamnar hos mobilsvar.

Kul, del 4;
Får en utskällning av busschaffören.
Undrar varför jag inte ringde,
som jag lovade för typ tre år sedan.
Orkar inte tjafsa, ger honom mitt nr och ber honom höra av sig.
Så får vi väl se hur angeläget det är utan alkohol i kroppen.

Kul, del 5;
Och det här är faktiskt kul, på riktigt.
Söta I fixar så jag får åka raggarbil hem.
Det var nog tjugo år sedan sist.
Men det väckte minnen jag klarar mig utan.

Annars?
Lugn kväll på jobbet.
Inget vin hemma.
"Livet är bara ett tillfälligt stopp i förruttnelse processen"

Han verkar vara en "nice guy".
Helt vanlig, mysig, enkel.
Jag har ingen aning om hans demoner,
vad har han har bär inom sig.
Vet inte ens om han är singel.
Men han har otroligt snälla ögon,
fina händer (utan ring).

Världen kan stå i brand.
Skulle ändå aldrig erkänna hur nyfiken jag är,
hur intresserad jag är att lära känna honom.
 
Jag vet,
lovade att sluta drömma.
Men behöver hålla fast ett litet tag till.
Vara förälskad i smyg.
Ska försöka sluta bete mig som en fjortis,
snart.