Penumbra

En inställd, icke planerad resa,
otänkt bonustid som försvinner,
får mig att bryta samman,
gör saknaden ohanterbar.
 
Svarta tankar i mitt dunkla sinne,
galna, mörka, destruktiva förslag,
vore det inte bäst för alla om vi
ändrade status, avslutade, gav upp?
 
För vad är vi? Egentligen.
Distans. Tågresor. Spilltid.
Ett evigt längtande, saknande.
Älskande på belånad tid.
 
Något vackert? Hållbart.
Närhet. Tågresor. Framtid.
Ett bevis på att äkthet finns.
Älskande på riktig.
 
Avskyr mina tvivel, vemodet.
Hatar varenda mil emellan oss.
Vill bara vara nära, för alltid.
Hitta balansen, se det vackra.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0