Barpadda

Ligger nära Byråkraten,
hans kropp är en del av min.

Delar hemligheter, drömmar
sådant som ingen annan får veta.

Vi är ute på så djupt vatten,
men ändå fortsätter vi, ogenerat.

Byråkraten rör vid min hud,
viskar ord om åtrå, vilja, lust.

Stulen tid försvinner fort,
kvar bli ångest, omoral och längtan.



Vad fan håller jag på med?
Varför kan jag inte bara avsluta?