Barpadda

Vet inte när vi träffades sist, jag och K,
men vet hur jag saknat, saknar henne,
våra sammankomster, enkla, djupa,
flamsiga, allvarliga, fjantiga, seriösa,
givande, underbara samtal om livet,
barn, kärlek, jobb och allt där emellan.
Saknat, saknar hennes närvaro, visdom,
vänskap, klarsynthet, öppenhet, kärlek,
delaktighet, klokhet, galenskap, det enkla.

Hur som helst, hon ger mig ett
förtroendeuppdrag, vilket jag känner
stort ansvar, respekt och tillit inför
(hoppas jag inte var till besvikelse).
Vi får en kort stund över för uppdatering,
skvaller, lägesrapportering, vilket jag är
enormt ödmjuk och tacksam för.
Vänskapen finns kvar, äktheten lika så,
fantastisk människa jag aldrig vara utan.

Ringer till Säljaren, ler redan innan han svarar,
vet direkt att det kommer bli ett bra samtal,
vi pratar på, som vanlig, om allt och ingenting.
Rakheten, det ärliga finns alltid mellan oss,
saknar honom kopiöst, vill så gärna hjälpa till,
finnas kvar, vara en del av vardagen, fin vän.
Trots undran över varför vi inte kan var mer
(fast jag redan vet svaret i mitt hjärta),
underbar människa jag vill ha i min närhet.

Få människor har tagit plats i mitt liv
på ett bra, givande sätt som dessa två,
ger respons, bidrar med tydlighet, visdom,
reflektioner och förståelse inför mitt dunkel.
Fina, fina Säljaren med sin uppriktiga enkelhet.
Underbara, vackra K med sin uppenbarelse.
Måste bli bättre, vårda dessa fantastiska,
på bästa tänkbara sätt, ansvaret är mitt,
ingen annans, att vänskap består.