Barpadda

Borde idiotplugga, komma ikapp, fixa rest, ta poäng,
orkar inte ens öppna böckerna, låter dom förbli orörda.

Väntar på att Säljaren ska ringa som lovat,
stänger av telefonen, orkar inte vara bortprioriterad.

Vetskapen om ett strandat förhållande fyller mig med sorg,
trodde starkt på fina vänner, orkar inte med ännu ett olyckligt slut.

Räkningar samlas på hög, struntar i förfallodatum,
orkar inte med att redan vara pank, ha minussaldo.

Energitjuven vill bli tröstad, få sina sår slickade,
orkar inte låna ut min tunga, har redan förvarnat om utgången.

Längtar efter Skitungen, mor, Sis, vackra vänner men
orkar inte planera sammankomster eller ens höra av mig.

Blir utbjuden på ”blinddate”, tanken bakom är god, jag vet,

tack, men nej tack, orkar inte ett avvisande till, inte nu.

Borde organisera, se framåt, hitta viljan till framtid,
men orkar inte se ljuset eller möjligheterna.

Umgås med Liten, han förför mig, som vanligt,
orkar inte motstå det fysiska som han faktiskt ger.

Måste ta tag i min boendesituation, hitta permanent hem,
hur det ska gå till orkar jag inte ens tänka på.

Önskar jag kunde dränka vemodet, bitterheten i rött,
men orkade inte gå till bolaget.

Häpp!