Att vara vid liv

Sen det miserabla, tragiska, katastrofala inträffade
har jag letat desperat efter en anledning till varför.

Varför jag skulle överleva, meningen, sanningen,
om det finns någon lärdom, visdom, klarhet.

Hittar inga svar, bara mer ambivalens, fler frågor,
total förvirring, osäkerhet, existentiell undran.

Har inte fått någon livskick, känner ingen tacksamhet,
har inte tagit tag i mitt liv, kommer ingenstans.

Är jag en dålig människa? En ond, dålig människa?
Är jag den jag tror? Liten, ful, ond, otacksamt skräp?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0