Repetir

Åter igen;

Huvudet tungt mot rutan,
åker genom trist, kall storstad,
Matthew i lurarna,
tårarna bränner.
Det blir liksom aldrig någon
ordning på någonting.

(who are we? where are we? when are we?)

För långa dagar, för lite sömn,
för jobbiga tankar, för lite äkthet
för mycket måsten, för lite föda,
för mycket kaffe och nikotin,
(och gud ska veta)
alldeles för lite kärlek.

(why are we? why are we in here?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0