True love (never dies)

Spänd av förväntan,
som inför en första dejt.
Besvikelsen ligger på lur,
kommer jag att tycka om det här?

Lyssnar, öppensinnigt, villigt,
med tveksamma känslor.
Och? Vad händer nu?
Är det här allt jag får?

Jag som längtat, väntat,
är det här allt som kan ges?
Lugnet infinner sig,
släpper taget, njuter.

Tillåter mig själv att känna,
förundras, förgöras, förföras.
Accepterar det nya, utmanandet,
förstår storheten, det vackra.

Inser vad som vill bli sagt,
förmedlandet, kärleken som är.
Gråter av glädje,
sorg, smärta och satans jäkla lycka.

Blir hopplöst, löjligt
förälskad på nytt, igen.
Jag kräver inte att du förstår,
men ge det en chans för f-n!

Världens bästa band
har gjort det igen.
Vill inte leva
en enda dag utan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0