Barpadda

Så kommer det,
orden, skiten
jag väntat på
hela jävla veckan.
Att jag styr och ställer,
får andra att gråta.
Hur illa jag beter mig,
hur hård, kall,
bitchig jag är.

Ok.
Kanske är det så.

Men jag har jobbat hårt,
gör det fortfarande,
för att vara den jag är idag,
den jag faktiskt vill vara.
Rak, ärlig, uppriktig,
om det gör mig till en bitch,
så fine.
Då får det helt enkelt
vara så.

Ok.
Döm mig.

Jag har tagit
så mycket skit,
gör det fortfarande,
kommer nog alltid att göra.
Men jag tänker
fan inte ändra på mig.
Jag är den jag är,
vet vad jag vet,
tror vad jag vill.

Ok.
Gör ett försök till förståelse.

Kanske inte alltid vet
vart jag är på väg,
men vet vart jag har varit.
Ingen kan ta det ifrån mig, ingen.
Jag är den jag vill vara nu,
vill aldrig, kommer aldrig
att återvända, till det förflutna.
Gör det mig till en bitch,
då får det faktiskt vara så.

Om du inte kan hantera sanningen

ska du inte be om den
(så jävla enkelt är det).