Barpadda

Jag bestämmer mig,
det får liksom vara över nu.
Kan inte hålla fast längre,
för det finns inget kvar.
Så jag gör på det sätt
jag nästan alltid gör.
Kanske inte så smart,
garanterat inte det smidigaste.
Men för mig (och jag är i fokus),
det mest effektiva.
Jag klipper av, något brutalt,
raderar allt jag har.
Suddar ut, stänger dörren
förpassar det till dåtid.
Visst kommer jag att sakna
men det är bättre så här.
I alla fall för mig
och jag måste
sätta mig själv först,
förtjänar framtid.