Barpadda

Möter upp älskade A,
öl i solen, rosé på balkongen,
Lasse i högtalarna.
Vi fixar, fnissar,
klagar över tjocka magar.
Så iväg, på lokal.
Hänger i baren innan vår darling
går på scenen.
Herr Lindh bjuder på sig själv
så han nästan svimmar.
Glömmer texter, spelar fel,
han skrattar, vi njuter.
Trivs, mår bra.
Vidare till nästa ställe
och nästa.
Sent ramlar vi hem,
glada tar vi ett sista glas,
somnar till vår favorit.

Första maj, vaknar tidigt,
kurerar oss med ostbågar och cola,
somnar om.
Dricker kaffe,
ser på töntig amerikansk film,
softar, bara är, på det där sättet
jag bara kan göra med få människor.
Dagen går över i eftermiddag,
tidig kväll.
Det är dags för A att åka hem.
Jag lämnar henne där
på centralen.
Trots vetskapen att vi snart ses igen
får jag kämpa med tårarna.
Håller masken, vill inte att
hon ska tycka jag är löjlig.
Två månader kvar till vår andra älskling,
just nu känns det som en evighet.