Barpadda

" Nu sitter han där, min pappa, ensam och hjälplös i sina försök att upprätthålla kontakt
med sina barn som bara svarar honom artigt.
Är han full av skuld? Inser han något? Eller är allt en härlig sörja av glömska och förträngning?"

" Min vuxna ångest är densamma som i min barndom. Ett avgrundshål som öppnar sig
och som jag inte har en aning om hur jag ska ta mig över. Ett nattsvart mörker i ett vakum.
Och långt inuti mig finns en bottenlös längtan efter den trygga pappan som kunde trösta.
Men min besvikelse är också bottenlös. Och den står i vägen för försoningen."

(Bitterfittan - Maria Sveland)