Barpadda

Verkligheten uppdagas, inser idiotin,
kommer till klarhet.
Vad fan tänkte jag?
Inte klart iaf, inte sunt,
inte verklighetsbaserat.
Pratar med K, som undrar varför,
om det verkligen är nödvändigt,
att slumma i det som varit.
Nja, blir mitt svar,
försöker desperat att hitta en mening,
någon sorts förståelse.
Men, inser jag nu,
vissa människor kommer bara in,
fastnar, fast man inte vill.
Helt utan mening eller relevans.
Bara att "take it or/and leave it"
Inte sönderanalysera
som jag roar mig med just nu.
Förstår nu,
på ett helt annat sätt,
att alla dessa parasiter
som krävt plats i mitt liv, som klamrar sig fast,
enbart har lyckats pga att jag tillåtit det.
Kommer inte att hända igen.