Barpadda

R kom in på jobbet igår.
Det kändes.
Har inte sett honom på ett halvår.
R sa att han mådde bra,
såg ut att göra det också.
Uppdatering av mobilnr
(som ant aldrig kommer att användas).
Sen blev det inte så mycket mer sagt.

Hans sneda leende och blåa ögon
skapar fortfarande pirr i magen.
Tyvärr.
Förr,
när vi umgicks seriöst,
utstrålade vi alltid mycket värme i varandras närhet.
Nu,
kände det igår,
kommer det bara från ett håll.

Jag har mig själv att skylla.
Men jag ville bara väl,
det vill jag fortfarande.
Undrar om han någonsin kan förstå det.

Hur som helst,
tankarna började mala.
Vad fan håller jag på med?
Varför slösar jag tid och energi?
(blir ju bara besviken)
Vad vill jag,
egentligen?