Blablabla

Tror ni, seriöst,
att jag orkar lyssna på ert skitprat?
För mig finns det en orsak,
en mening, en tanke bakom,
till att jag inte vill ha er i mitt liv.
Fatta!

Gör vad ni vill,
orkar inte bry mig,
men snälla,
låt mig vara utanför.

Om det ni gör är så speciellt,
unikt,
så "hitta mig själv & gå vidare",
varför blanda in mig?
När ni ändå tycker att
jag bara är bitter,
en bakåtsträvare,
"so yesterday"?

Låt mig vara,
jag är på väg,
på mitt sätt.
Antagligen,
hoppas verkligen,
inte åt erat håll

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0