P-mat vore gott

Trodde det skulle bli en lugn, slapp söndag på jobbet.
Pyssla lite, städa, prata med gästerna, bli klar tidigt.
Jiisus,
vad fel man kan ha.
Satt fint i skiten mest hela tiden.
Det blev liksom ingenting av något,
förutom en jäkligt bra försäljning
och mycket svettiga armhålor.

Fick ett sms av prospect sent på kvällen;
"Det har gått 17 år,
hur kan du plötsligt få känslor nu? Kram"
Vad jag svarade berättar jag en annan dag,
kanske.

Annars?
När man tvingas välja mellan att äta eller röka
är valet lätt, tyvärr.
Om 4,5 timmar ringer klockan.
Måndagsblängpass igen, näst sista.
Gôtt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0