Barpadda

Kan inte hjälpa det,
kliver av tåget,
känner pulsen och jag älskar det så.
Känslan av att vara anonym,
en i mängden.
Men ändå helt och hållet mig själv.
Avslappnad och lätt förvirrad.

Långpromenad och samtal med älskade moster.
Hon förklarar vikten av att förstå att det man sänder ut,
det man ger,
är det som kommer tillbaka.
Det är inte mer komplicerat än så.
Hon säger även att man aldrig ska glömma att tacka,
tacka för det man faktiskt har.

Jag förstår alltid vikten av det hon säger.
Att det är sant.
Vet bara inte hur jag ska nå dit.
Hitta vägen och verkligen våga gå på den.

"Hjärnan är en fälla,
blir man för fast i ord och ideér
så kan man hamna i ett mycket smalt universum
och helt enkelt gå miste om livets frodighet"
(Lionel Shiver)