Till L & P (igen)

Ni utger er för att vara mina bästa vänner,
men det finns ingen som kan få mig att känna mig så värdelös som ni.

Om jag nu är ett vrak till människa, borde inte ni (eller i alla fall du L.) stötta, hjälpa, inspirera mig att gå vidare, att bli hel igen?

Om jag nu är en sunkig person - varför vill ni då ha mig som vän?

Hur mycket skit tycker ni att jag ska ta?



Kommentarer
Postat av: Peter

Usch, för ruttna polare!!!

2007-06-06 @ 22:37:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0