849
Läser mina egna ord,
åttahundrafyrtionio inlägg,
blir svårt illamående.
Hur orkar ni läsa,
fortfarande,
alla dessa mörka ord.
Sällan något positivt,
ständigt låg,
dunkel och ful.
Misstänksam och liten,
alltid mörker,
total egoist.
Är det här verkligen jag?
Varför detta utlämnande,
återkommande ångest?
Kanske är det dags
att lägga av
helt enkel sluta skriva.
Fyller jag en funktion,
genom mina ord,
livrädd och blottad.
Är jag din tröst i natten,
känslan av att det finns
någon som mår sämre?
I så fall
fortsätter jag
förnedringen.
Snälla,
berätta för mig
hur det är.
(I'm standing on the edge)
åttahundrafyrtionio inlägg,
blir svårt illamående.
Hur orkar ni läsa,
fortfarande,
alla dessa mörka ord.
Sällan något positivt,
ständigt låg,
dunkel och ful.
Misstänksam och liten,
alltid mörker,
total egoist.
Är det här verkligen jag?
Varför detta utlämnande,
återkommande ångest?
Kanske är det dags
att lägga av
helt enkel sluta skriva.
Fyller jag en funktion,
genom mina ord,
livrädd och blottad.
Är jag din tröst i natten,
känslan av att det finns
någon som mår sämre?
I så fall
fortsätter jag
förnedringen.
Snälla,
berätta för mig
hur det är.
(I'm standing on the edge)
Kommentarer
Postat av: Maria
Jag älskar din blogg och jag älskar dig! Dina ord ger mig tröst och jag beundrar din styrka och ditt mod för att du vågar vara så naken. Fortsätt skriv.. <3<3<3
Postat av: Thoms Fork
Du fyller alla möjliga funktioner och du ska fortsätta skriva. Det hoppas i alla fall jag att du gör.
/ peter
Trackback
