Barpadda

Och jag undrar
varför det alltid
blir så här.

Mitt ständiga dåliga
självförtroende,
knasiga relationer.

Ständigt sökande
efter det omöjliga,
det hopplösa.

Men jag vet vart
det kommer ifrån,
vad det bottnar i.

För om inte min far kan
älska mig för den jag är,
hur ska jag då kunna tro på
att någon annan kan göra det?