Mannenisvart

Mannen i svart är här nu igen.
Han hittade mig till slut.

Han sitter bredvid och röker.
Tittar, glor, stirrar, blänger.

Gå nu, säger jag, jag mår bra, är lycklig.
Och då börjar det, hans blick, hans frågor.

Varför skulle det gå bra den här gången?
Varför skulle du vara speciell för honom?

Varför skulle han ge dig allt?
Varför? Varför?

Därför att, skriker jag,
men finner inga mer ord.

Bryter ihop, gråter, mannen i svart tröstar
(det gör han nästan jämt).